Nationale parken Lapin lääni (fins lapland)
In Lapin lääni bevinden zich naast de natuurreservaten en wildernisgebieden. Vier nationale parken:
- Urho Kekkonen (voorheen Koilliskaira)
- Oulanka (ligt ten dele ook in de provincie Oulu)
- Lemmenjoki
- Pallas-Ounastunturi
- Pyhätunturi
De beschrijvingen op deze pagina zijn geleend van het Finse Staatsbosbeheer (Metsähallitus). Op hun site vind je aanvullende informatie.
Urho Kekkonen National Park
website
Metsahallitus
Sodankylä,
Savukoski and Inari, 2 538 sq.km. Established 1983.
Urho Kekkonen National Park is Finland's second largest in terms of surface area. It extends from the Raututunturit Saariselkä area to the large forests of Savukoski and Nurttijoki. The national park was established to protect forest, peatland and fell ecosystems in the forested (Metsä-Lappi) and southern (Perä-Pohjola) parts of Lapland, and in particular to preserve the preconditions for practicing traditional forms of livelihood, mainly reindeer farming and the tradition of hiking in the wilds.
The northern part of the park consists of a barren wilderness area of fells characterised by ravines, steep slopes and scree. There are comparatively few plant species and the more demanding kinds grow only along streams and rivers. There is plenty of treeless tundra; the fell birch woods are dry and generally have a carpet of lichen. Some variety is brought to the landscape by the Luttojoki and Suomujoki rivers and their tributaries. The park's most renowned sights include these river valleys, Lake Luirojärvi and the highest fell, Sokosti. Good vantage points within easy reach include the summit of Kiilopää, together with Kaunispää outside the national park.
Apart
from forests, there are also extensive open aapa bog areas in the southwestern
sector of the park. Since these bogs are used by a large number of bird species,
visitors are required to avoid the area during the nesting season. Hiking
in this sort of boggy terrain is extremely difficult in any case. The southern
part of the park consists of a typical forest wilderness, with isolated fells,
Scots pine stands and spruce forests where the ground is blanketed with moss.
Many of the animal species associated with old forests in a natural state
inhabit this area.
Evidence of human history in the region is found in the form of pit traps for wild reindeer, domesticated reindeer round up fences, cabins and restored Koltta Same (Lapp) settlements. Nowadays reindeer herding is the most important occupation in the park and will retain its special status here.
Urho Kekkonen National Park offers excellent opportunities for outdoor activities at all seasons. Long, demanding hikes can be made in the wilder parts, whereas it is easy even for the inexperienced rambler to explore the well marked trails in the much more accessible western area. A popular journey is an approximately week long hike covering the Kiilopää-Suomunruoktu-Tuiskukuru- Luirojärvi-Lankojärvi-Rautulampi-Kiilopää route. In winter there are over 200 km of maintained ski trails in the vicinity of Saariselkä, Kiilopää and Tankavaara. Tankavaara and Savukoski visitor centres, with their appropriate exhibitions and slide shows, form suitable destinations for day- trippers of all ages.
Förbindelser: Flera dagliga bussturer längs sträckan Rovaniemi-Sodankylä-Vuotso-Tankavaara-Kiilopää-Saariselkä-Ivalo (väg nr E 75, f.d. riksväg 4). Vardagar finns bussförbindelse mellan Ivalo och Raja-jooseppi. Frán Kemijärvi gár det vardagar en buss till Savukoski och vidare till Tulppio; därifrán är det 15 km med stigen längs Nuorttijoki till parkens gräns. Med bil kan man ta sig till parkens gränser längs skogsbilvägar. Parkeringsplatser och informationstavlor finns vid Luttojoki (Raja-jooseppi), Aittajärvi (Iängs skog sbilvägen till Kuutua, avtag frán riksvägen ca 10 km söder om Ivalo) och vid Kemihaara.
Service: Inom näromrádet finns utprickade stigar, men i ödernarken behöver man alltid karta och kompass. Upp till 200 eldstäder; vid dem är det även tillátet att tälta. De närmaste campingomradena finns i Vuotso och Saariselkä. 28 ödestugor, varav 11 även har en lásförsedd del som kan reserveras, fiera hyresstugor, tre dagsstugor och siu bastun. Stugorna kan reserveras i Tankavaara informationscentrum. Väster om parken finns rikligt med inkvarterings- och turistservice; inkvarteringsmöjligheter även i Savukoski, Tulpl)io och Kemihaara. Parken är indelad i tre fritidsfiskeomráden; tillstánd säljs árligen till ett av dem. Delvis i parken ligger även fritidsfiskeomrádena Tsarmi, Lutto och Nuorttijoki, tijl vilka tilistánd säljs áriigen. Parkens huvudinformationscentrum finns i Tankavaara, bredvid guldbyn. Öppet dagligen 1.10.-31.5 kl. 10-16 och 1.6.-30 . 9. kl. 10-19. informationscentret i Savukoski kyrkoby är ocksá öppet dagligen kl. 10-18. 1 Saariselkä finns en liten informationsstuga som även delas av Skogsforskningsinstitutet och Norra-Lapplands Turism. I Luulampi informationsstuga finns ett café under várens skidsäsong. Naturstigar vid Kiilopää och Tankavaara (1 km, 3 km och 6 km). Vid Saariselkä finns tvá naturstigar.
Kartor:
Friluftskarta 1:l00.000 Koilliskaira, Savukoski-Tuntsa och friluftskarta
1:50.000 Sompio-Kiilopää och Sokosti-Suomujoki.
Närmare upplysningar:
Informationscentret i Urho Kekkonens nationalpark (Tankavaara), tel. (9693)
626 251, informationscentret i Urho Kekkonens nationalpark (Savukoski), tel.
(9692) 841 401. Saariselkä informationsstuga, tel- (9697) 668 122 och Forststyrelsen,
kontoret i Urho Kekkonens nationalpark, 99690 VuotSo, tel. (9693) 626 241.
Lemmenjoki
website Metsahallitus
Inari and Kittilä, 2 855 sq.km. Established 1956, extended 1971 and 1982.
Lemmenjoki
is Finland's largest national park. It is also one of Europe's most extensive
tracts of roadless, uninhabited forested wilderness. Aside from its value
as a nature preserve, the park is also an extremely important area for hiking
and reindeer herding.
The park's scenery is characterised by innumerable large rivers and the forest, fell and peatland areas separating them. The central part of the park is dominated by the more than 70 km long River Lemmenjoki and the Maarestatunturi and Viipustunturi fell clusters surrounding it. The northerly location of the park is obvious in its extensive birch forests, which clothe the highest fells and fringe the treeless zones at the summits. However, there is a valuable Scots pine forest nestling in the Lemmenjoki valley. The northern limit of the spruce crosses the southern section of the park. Lemmenjoki's wild character is emphasised by its fairly stable populations of the brown bear and golden eagle.
The
recommended starting point for exploring the area is the village of Njurgulahti,
near the park's northeastern border on the bank of the River Lemmenjoki. Popular
hiking destinations are the Lemmenjoki valley and the Sallivaara area in the
southern part of the park. These areas encompass most of the marked trails
and other public services. A great deal of the park is extremely wild and
suitable for the more demanding kind of hiking. Marked trails are absent,
there are few cabins, and the sheer size of the area makes it possible to
walk the wild trails for weeks on end.
The most noteworthy sight, the Lemmenjoki valley, is a magnificent section of the river stretching for some 20 km between Njurgulahti and Kultasatama. There is a trail along the river, as well as a regular boat service for visitors. At the confluence of the Lemmenjoki and Ravadasjoki lie the mighty Ravadasköngäs falls. Other major attractions are Joenkielinen fell, from which a broad vista opens out over the Lemmenjoki valley, the renovated reindeer round-up corral at Sallivaara, and the gold washing areas along the northwestern tributaries of the Lemmenjoki river.
Förbindelser:
Buss gár till Njurgulahti. Frán Enare ca 50 km längs vägen mellan Enare
och Kittilä (iir 955). Vid Repojoki gár en stig frán vägen mellan Enare
och Kittilä till renskiljningsplatsen vid Sallivaara.
Service:
I Njurgulahti finns en naturstig och en informationsstuga (öppen under barmarkstid).
Utprickade vandringsleder frán bl.a. Njurgtilahti till Ktiltasatama (20 km)
och till fjället Joenkielinen (9 km) samt frán Repoioki till renskiliningsplatsen
vid Sallivaara (6 km). Vid början av stigen till Sallivaara finns en informationspunkt
som berättar om renskiljningsplatseii, samt parkeringsplats. Vid Ktiltala
i Morgamoja finns en informationspunkt som berättar om guldgrävningens historia.
Parken har inga skidspár eller snöskoterrutter, men skidákar"' kan t.ex.
utnyttja spáren efter serviceköriiingarna till guldgrävningsomrádena. Ett
tiotal sttigor, de flesta ödestugor. Tältningsplatser. 1 den s.k. ödemarksdelen
är reglerna för uppgöraiide av eld och tältning miiidre strikta än annorstädes.
1 Njtirgulahti med oninejd finns det inkvarteringsmöjtigheter, café och báttrafikservice.
Fritidsfiskeomráde, tillstánd säljs av turistföretagare och Forststyrelsens
kontor. Fisketillstánd för älven Kietsimäjoki säljs av dem som säljer tillstánd
till Teno älv.
Kartor:
Friltiftskarta 1:100.000 Lemmenjoki. Finlands vägkarta (GT-karta) 1:200.000
nr 16 och 19.
Närmare upplysningar:
Forststyrelsen, övre-Lapplands naturvärdsomráde, PB 36 (Ivalontie 10), 99801
Ivalo, tel. (9697) 663 601; Njurgulahti iiiformationsstuga, Lemmenjoki, tel.
(9697) 57 111, fräi1 och med sommaren 1995 (969 7) 6 73 41 1.
Oulanka
Kuusamo and Salla, 272 sq.km. Established 1956, extended 1982 and 1989.
Oulanka
National Park is situated in the Kuusamo Salla upland area. To the east the
park is bounded by Russia and Paanajärvi National Park established there in
1992. Objectives of protection are the preservation of a rich variety of land
forms and species assemblages, a partly wild area, and various sights, in
a natural state, in addition to safeguarding the survival of rare plants in
the area. Care is also being taken to preserve the opportunities for natural
ecosystem research and monitoring.
Oulanka contains river habitats unique from the standpoint of their landscapes, soil and flora. It includes the River Oulankajoki which drains north into the White Sea, together with the river valleys gouged out by its tributaries, the Kitkanjoki, Savinajoki, Maaninkajoki and Aventojoki. The valleys narrow in places to deep gorges flanked by rugged cliffs. Elsewhere the river beds have become filled with thick layers of gravel through which the river has eventually sliced a high banked channel. In some places the rivers thunder down through some spectacular falls, the most well-known of which are Kiutaköngäs, Taivalköngäs and Jyrävä.
T
he
vegetation of the Oulankajoki river valley has more southerly affinities than
that of its surroundings and is much more luxuriant. It includes a number
of rarities, notably some eastern and northern species living at the extreme
edge of their range. Having been untouched since the turn of the century,
the forests provide a good impression of original forest wildlife. Characteristics
of the northern sector of the park are extensive peatlands, difficult to cross
and of particular importance to the preservation of animal life. Among other
species, brown bears inhabit the area. The peatlands form an important nesting
ground for whooper swans and other wetland and water birds. A special feature
of the riverside are meadows with hay barns established by a bygone culture.
Other relics of human civilisations are reindeer fences and the remains of
loggers' cabins. Reindeer farming continues to be a thriving occupation within
the park.
A network of trails offers abundant opportunities as much for day rambles as for hikes lasting a week or more. The rivers present canoe trippers with a marvellous chance of getting acquainted with the area's wildlife and habitats. Popular beauty spots with visitors are Jyrävä, Kiutaköngäs, Taivalköngäs, in addition to the practical visitor centres; all of these lie alongside the 'Bear's Route', a hiking trail famous throughout Finland. It is only an easy one-kilometre walk from the main visitor centre to Kiutaköngäs falls. Those interested in peatland habitats will do best to follow the fascinating 14 km long Keroharju trail.
Located inside the park there is the University of Oulu biological station. The national park is a constant subject of scientific study. Pesojärvi, to which access is restricted, is an integrated monitoring area incorporated in the ECE's international research network. In this area, the impact of air pollution on the soil, plants and animals is being studied.
Förbindelser: Vägen mellan Käylä och Liikasenvaara (nr 8693) gár genom parken. Bussförbindelse till juuma och Hautajärvi informationscentrum.
Service: Vandringsleden Björnslingan (Karhunkierros) gár genom parken (förbindelse till UKK-leden). Den är 90 km láng, varav 64 km inom parken. Sammanlagt 85 km utprickade stigar. Tre naturstigar; Hiidenlampi (ca 5 km) börjar vid Kiutaköngäs informationscentrum och Rytilampi (ca 5 km) vid campingomrádet. Den tredje naturstigen (ca 1 km) finns i närheten av Hautajärvi informationscentrum. 36 st eldstäder/kokskjul. Campyngomráde, öppet 1.6.-31.8. 32 tältningsplatser. Atta ödestugor. Informationscenter vid Kiutaköngäs (huvudinformationspunkt) och vid Hautajärvi. Utställningar som presenterar omrádets natur och historia. Guiderna kan delta i bi.a. naturundervisningen vid lägerskolorna. Informationscentren med café är öppna varje dag 15.2.-31.10. och enligt förhandsreserveringar (grupper) 1.11.-l4.2. Fritidsfiske med speciellt tillstánd tillátet i älvarna 1.6.-l0.9.
Kartor: Friluftskarta 1:50 000 Rukatunturi-oulanka turistkarta 1: 1 00 000 Kuusamo.
Närmare upplysningar: Informationscentret i Oulanka nationalpark, Liikasenvaarantie 132, 93999 Kuusamo, tel. (989) 863 453- Hautajärvi informationscentrum, 98995 Hautajärvi, tel. (9692) 839 651- Forststyrelsen, Österbottens parkomráde (Kuusam'o), Torangintaival 2, 93600 Kuusamo, tel. (989) 8523 241 och campingomrádet i Oulanka nationalpark, Liikasenvaarantie 139, tel. (989) 863 429.
Pallas- Ounastunturi
Enontekis, Kittilä och Muonio, 500 kM2. Grundad 1938.
Pallas-ounastunturi nationalpark befinner sig i västra Lappland pá en plats där tre kommuner möts. Parken bevarar den mäktiga Pallas-Ounas -fjällkedjan med kalfjäll samt omkringliggande fjällnära skogar. Man vill även trygga fjällbäckarnas och -sjöarnas renhet. Omrádet är ocksá av stor betydelse för naturturismen och forskningen. Inom nationalparken finns en mätstation som mäter luftens kvalitet. Stationen hör till ett världsomspännande nätverk för luftmätningar. Parken representerar det s.k. renluftsomrádet. Parken är även i övrigt ett slags laboratorium; man följer med olika omráden i naturtillständ, forskar i skogsgränsens stabilitet, vegetationen, djurekologin samt turismens inverkan pá miljön.
Parkens charm bestár i det mäktiga landskapet. Fjällens avrundade toppar reser sig 700-800 m ö@7er havsytan och 500 m ovanför den omgivande terrängen. De är rester av den urgamla bergskedjan Svekokareliderna, som bildades för ca 1800 miljoner ar sedan. Mánga diur- och växtarter har här den sydligaste eller nordiigaste gränsen av sitt utbredningsomráde. Av typiska fjällväxter kan nämnas bl.a. krypljung, lappljung, klynnetág, lappspira och fjällsippa. Nordgränsen för granskogarnas utbredning löper mellan de tvá fjällgrupperna Pallas och Ounas. Pá fjällkedjans bägge sidor finns myromráden med en rik flora och ett sjudande fágelliv.
En del av de gamia naturängarna hävdas fortfarande. Inom parken finns ocksá flera renskilinings- och kalvmärkningsstängsel. Tre renbeteslag har betesmarker inom parken.
Pallas-Ounastunturi nationalpark lämpar sig speciellt väl för länga fjällutfärder till fots eller skidande. Även kortare rutter finns. Naturen, rutterna och informationscentren erbjuder intressanta mál även för skolklasser.
Förbindelser:
Frán vägen mellan Rovaniemi, Kittilä och Mtionio (nr 79) finns vägförbindelse
(ca15 km) till Pallastunturi informationscentrum.Fjällvandrarna kan börja
sin vandring frán Pallaseller frán Hetta i Enontekis, dit det finns bussförbindelse
frán Rovaniemi och flygförbindelse frán Helsingfors.Service: Informationscentrum
vid fjället Pallastunturi. En utställning som berättar om fjällnaturen samt
ett auditorium för dia- och videoföreställningar. Naturcentret Fjäll-Lappland
(Tunturi-Lappi) i Hetta i Enontekis fungerar som parkens andra informationscentrum.
Där finns bl.a. utställningen "Frán fjällen till Ishavet", en utställning
om vandrande, Yrjö Kokko biblioteket, en servicepunkt för vandrare, ett auditorium
och ett café. Informationscentren sköter även uthyrningen av fjällstugorna.
Under turistsäsongen är informationscentren öppna dagligen, i övrigt enligt
överenskommelse. Sammanlagt 260 km utprickade sommar- och vinterrutter. Den
viktigaste är vandringsleden mellan Pallas och Hetta (55 km), längs vilken
det finns tre hyres-/ödestugor. Dessutom finns ätta ödestugor och ätta eldstäder
i parken eller i dess närhet. Det är tillátet att tälta invid stugorna och
eldstäderna. Naturstigarna (2-10 km) presenterar skogs-, myroch fjällnaturen,
skidspáret den vintriga naturen. Bredvid Pallastunturi informationscentrum
finns ett turisthotell och tvä skidhissar. 1 parkens närhet finns flera hotell,
semesterbyar och hyresstugor.
Kartor:
Friluftskarta 1:50 000 Hetta-Outtakka och Pallas-Olos.
Närmare upplysningar:
Pallastunturi informationscentrum, 99330 Pallastunturi, tel. (9696) 532 451;
Naturcentret Fjäll-Lappland, 99400 Enontekiö, tel. (9696) 533 056; Skogsforskningsinstitutet,
Rovaniemi forskningsstation, Eteläranta 55, Rovaniemi, tel. (960) 336 411.
Pyhätunturi
Pyhätunturi
Pelkosenniemi och Kemijärvi, 43 kM2. Grundad 1938. Utvidgad 1982.
Pyhätunturi nationalpark befinner sig i Nordbottens skogs- och myrtrakter. Parken bevarar en geologiskt unik räcka av fjäll samt barrskogarna och myrarna vid
fjällens fot. Till nationalparken hör även samernas historiska, rituella offerplatser samt vissa forna, kristna dopplatser. Omrádet tjänar även forskningen. De viktigaste forskningsobiekten är naturens ömtálighet för slitage, skogarnas ekologi vid skogsgränsen samt sork-populationerna.
Pyhätunturi är det sydligaste storfjället i Finland. Det bestár av en 7 km lang räcka av fjäll med höga toppar átskiljda av djupa dalar. Den högsta toppen, Noitatunturi, reser sig 540 m över havsytan. Den största klyftdalen, Isokuru, är 200 m djup. Eftersom omgivningen är flack, syns fjälltopparnas silhuetter miltals.
Fjällen bestár huvudsakligen av hárd kvartsit som bildades dá sand i det forntida havet lagrades och förstenades. 1 kvartsitens skikt kan ännu ses spár av forna havsvágor.
Pyhätunturi bildades för mer än 2 000 miljoner ár sedan och är sáledes ett av världens äldsta berg. Vintertid har isarna sprängt kvartsitblocken till stora stenrösen, som täcker marken nästan överallt vid Pyhätunturi. Pá de karga stenrösen trivs bara fá växtarter. De vanligaste är krypljung, lappljung, fjällummer och ripbär. Däremot kan vegetationen pá fjällens nedre sluttningar och invid bäckarna ställvis vara mycket frodig. Mánga växtarter har här den södra utposten av sitt utbredningsomráde. Till parkens fauna hör t.ex. lo och björn, varg och järv har ocksá páträffats. Samerna dyrkade det "Heliga berget". Man bad naturgudarna, de s.k. seiterna, om jaktlycka och goda renskötselár. Denna dyrkan upphörde i slutet av 1600talet och samerna döptes till den kristna läran vid vattenfallet "Pyhänkasteenputous" och vid sjön "Pyhänkasteenlampi". Parken lämpar sig väl för endagsutflykter. Det lönar sig att börja vid informationscentret. Där fár man bl.a. information om parkens ordningsregler och kan pá förhand bekanta sig med naturen och sevärdheterna.
Besökarna bör hälla sig till de utprickade stigarna eftersom parkens natur inte tál slitage.
Förbindelser:
Bussar trafikerar längs den väg (nr 9621) som gár frán Kemijärvi till
nationalparkens gräns.
Service:
Ett informationscentrum vid parkens nordöstra gräns. Naturutställning
samt ett auditorium för dia- och videoföreställningar. Centret är under högsäsongen
öppet dagligen, i övrigt enligt överenskommelse. Utprickade sommar- och vinterrutter
(sammanlagt ca 35 km). Naturstigen (5 km) presenterar skogs- och myrnaturen.
Skidspáret (4 km) beskriver Pyhätunturis vinter samt hur växterna och djuren
övervintrar. Tre eidstäder samt en dagsoch en ödestuga. I parkens närhet finns
olika inkvarteringsmöjligheter.
Kartor:
Friluftskarta 1:40 000 Luosto-Pyhätunturi.
Närmare upplysningar: Informationscentret, 98530 Pyhätunturi, tel. (9692) 882 762; Skogsforskningsinstitutet, Rovaniemi forskningsstation, Eteläranta 55, Rovaniemi, tel. (960) 336 411.
bronnen:
Finlands Nationalparker, Forststyrelsen, naturskydd, Helsingfors 1995
Website Finse Staatsbosbeheer (Metsähallitus)
